-man behöver ju nästan en ingenjörsutbildning för att klara av att få ut kaffe ur den här apparaten skämtade Antje med sin kollega bakom sig i kön. Det var sedvanlig fikarast kl 09.30 på det lokala skattekontoret i Östersund. Antje började hitta sin plats fast hon var relativt ny i rollen som skatterevisor. När hon och dom andra kollegorna hade satt sig ner i det ljusa atriumet som utgjorde avdelningens fikarum så kom snacket snabbt igång. -hörde ni att regeringen inte beviljade utökade anslag inför den nya kassalagen? -helt sjukt, hur ska vi klara av att granska alla som kör sina bolag med manipulerade kassaregister, jag menar, vi måste ju ut på fältet. Inledde antje -visst svarade Siv som hade varit med redan på makarna Larssons tid, men det finns andra metoder att avslöja fuskarna...-vi kan ju alltid använda kontantberäkningnsmetoden på dom menade hon -hur menar du, klämde Gunnar in som hittills suttit tyst bland fulkärringarna ( fy fan tänkte han för sig själv, här blir dom kärringar direkt när dom kommer in från högskolan, vilka jävla torrbollar jag har runt mig). -vi granskar företagarnas privatekonomi helt enkelt, kollar kreditkorten, checkar in och utgående saldot på dom privata bankkonton, kollar vad för bilar dom kör, kanske finns det förmåner som inte tagits upp, kollar upp vad barnen har för fritidsintressen...summa summarum så ser vi om dom har råd med den levnadsstandarden dom har, går det inte ihop, Bingo! Då vet vi att kassan är manipulerad triumferade Siv. -bara för att företagaren i fråga har en hög burnrate på sina pengar kan vi väl inte ta det som intäkt för att han eller hon har manipulerat kassan menade Gunnar. -Vi laddar på med ett brett batteri sa Siv, är vi bara OFFENSIVA så kommer det alltid fram något, det finns inte en småföretagare som inte fuskar fastställde hon. -Klockan är redan tio i, dags att avrunda och återgå till arbetet fick antje ur sig, ( hon ville visa att hon inte tullade på rasten, tvärt om så höll hon arbetstiden oklanderligt ) -nåväl sa Siv, vi får fortsätta vår samtal på nästa rast, en sak är säkert, det finns inte en restaurang i länet som har vitt mjöl i påsen fastställde hon samtidigt som sällskapet reste sig upp och sköt in stolarna. Forts följer....